Rättvisan – hur rättvisande är den?

Du har säkert någon gång råkat ut för eller drabbats av rättsordningen. Kanske en övernitisk P-vakt. Kanske någon form av rättslig prövning av sakomständighet eller där till och med Din person har ifrågasatts? Du har kanske känt Dig förorättad, orättvist behandlad eller till och med kränkt.

Vad Du då ändå bör tänka på är att det svenska rättssystemet vilar på ett fast grundfundament – i förhållande till vissa andra system – angående den enskildes rättssäkerhet och personliga integritet. Vi har bl a tvåpartsprincipen där Du vid en prövning har rätt att försvara Dig, rätten att bli lyssnad på och rätten att få Din sak prövad. Vi har en insyn genom den s k offentlighetsprincipen, där Du har rätt att ta del av uppgifter i myndighets handlingar som finns om Dig. Och vi har ett grundlagsskydd angående kravet på saklighet och opartiskhet vid såväl myndighetsutövning mot enskild som vid domstols prövning.

Varför kan det vid enstaka situationer då ändå gå så fel? Ja, vid t ex en domstolsprövning dömer inte domstolen utifrån vad som är rätt eller fel. Jaså, undrar Du kanske. Vad dömer de då utifrån? Utifrån den bevisning som läggs fram.  Alla pusselbitarna – i en given situation – kan visserligen falla på plats, bara det att det samlade pusslet faller fel – upp och ned – och bildar en myriad av virrvarr, frågetecken och kaos.

Så verklighetens resultat kan bli som en skräckfilm, fast värre. Filmen kan Du stänga av – eller på annat sätt koppla ifrån – om Du tycker den blir för obehaglig eller stötande. Men var finns knappen att stänga av verklighetens mardröm som Du kanske tvingas leva i 24 timmar per dygn?

Tillbaka